sthlmfilur

idag är det 3 veckor sen aliyar var tvungen att åka och det känns så hemskt att ingenting har hänt under de här veckorna som har gått.. konsulat och ambassader verkar inte jobba ihjäl sig eller jag vet att det har mycket att göra som att det har många fall på sig men jag vill ju bara att min älskling ska komma hem.. och även andras män som har blivit utvisade på samma sätt.. varför ska man behöva lämna sin familj pga att en lag som bestämms av folk som inte vet vad sunt förnuft är.. och jag vet att det inte är krig i azerbaijan och jag vet att det inte är farligt för honom att vistas där.. men detta handlar inte om vad som är farligt eller inte utan det handlar om hur kunde de bli så här.. och så säger det på migrationsverket att han skulle ha sökt till mig innan han kom till sverige så hade vi inte behövt gå igenom det här nu.. men där säger jag STOPP jag och aliyar har träffats här i sverige så hur skulle han kunna söka till mig innan vi hade träffats någon måtta få det vell vara på detta.. vi har jag träffats här och fastnat tycke för varandra..