akuten 8.00

nu sitter jag bara och väntar på att klockan ska bli 8.00 så jag får komma ner till akuten för jag har så jäkla ont i mitt öra.. det dunkar och ibland smäller det till och det gör så ont så jag kan inte sova jag hade hoppats att jag skulle ha fått komma dit på en gång men sån tur hade jag inte utan måste vänta till klockan 8.00 det kollar inte öron på nätterna och jag lider som bara den.. jag vet inte vad jag ska ta mig till.. har så förbaskat ont.. jag går in på min 3:e vecka med ont i huvud, hals, och öra.. har haft feber och har fortfarande har varit ner med bihålsinfektion men fick bara rinxin.- och det har inte hjälpt så jag hoppas på pencilin denna gång så jag kan få bli bra för jag orkar inte med detta.. orkar inte äns ta hand om emiliya när jag mår så här.. jag trodde att det bara var en förkylning så den dör vell ut men det verkar den inte göra..

idag ska aliyar till konsulatet igen och sen går papprena iväg till svenska ambassaden i ankaret i turkiet sen är det bara att invänta en tid till intervjuv som jag hoppas kommer snart.. så han får komma hem till mig och emiliya så jag får en vardag..

konsulatet

idag är min man till konsulatet han är där nu.. han skulle dit klockan 9.00 lokaltid och som att det ligger 3 timmar före oss så åkte han dit till klockan 6.00 svensk tid.. och jag går bara och väntar på att han ska skicka sms och säga att alla papper är inne nu och att det inte behövs mer papper men jag vet inte... jag är så orolig fast detta är egentligen inget att vara orolig för som att han bara ska lämna in papprena sen är det bara att vänta tills vi ska få en intervjuv tid till svenska ambassaden i ankaret och hoppas att vi får förtur men det är sådant man aldrig vet.. man får ju förtur om det finns tider till det.. jag vill ha hem honom så fort som  de, vi har ett barn ihop och det har inte de, men både jag och olga är gravida..möjligt men jag hoppas av hela mitt hjärta att han kommer vara här till förlossningen.. men jag är samtidigt så rädd att hoppas för är rädd att bli besviken men man kan alltid hoppas..
det gick rätt fort för aliyars kompis han åkte i mars till azerbaijan och var på intervjuv 31 juli och 25 augusti fick han sitt ja.. och hans fru ska snart ha han har varit här nu snart en månad ungefär lite mer än en månad..
jag hoppas det går lika fort för min man.. och vi är gift det var inte


4 veckor

idag är det fyra veckor sen min man åkte tillbaka till azerbaijan.. allt känns just nu jätte jobbigt.. igår kväll så grät jag mycket och mådde allmänt dåligt.. det kommer över mig ibland väldigt mycket och finns vissa saker som känns jätte jobbiga..

jag känner mig riktigt ensam.. aliyar inte här och jag kan bara prata med honom minimalt fast skulle vilja prata med honom mycket mer.. men han har en hel del att fixa i azerbaijan och sen träffa vänner och släkt och sen kostar det en hel del.. och sen kan han mest vara ute kvälls tid men jag är väldigt trött och ibland mår jag så dåligt så jag klarar inte av att prata med han..

och sen känner jag mig ensam fast jag är hos mamma för det har fullt upp med mina syskon.. som är funktionshindrade så jag känner mig bara ivägen.. så där känner jag mig iväg och hemma känner jag mig så ensam..

förrut när jag mådde dåligt så kunde jag alltid prata med aliyar men nu känner jag att jag inte vill oroa honom.. men han märker på mig han känner mig alldeles för bra..

och sen har jag varit förkyld och haft feber till och från i snart 2 veckor.. och sen har jag fått rinexin för bihållerna.. och sen trodde jag igår att allt började bli bättre men på morgon sidan blev allt värre.. för nu har man magsjukan...

på måndag börjar karusellen rulla

på måndag börjar allt pappren har kommit fram till min man så han ska till konsulatet på måndag och då börjar karusellen rulla efter 4 veckor och det känns underbart.. detta har jag längtat efter och vill att han ska komma hem.. han är min stora trygghet och min livskärlek kan inte klara mig utan honom.. han är det bästa som har hänt.. det känns underbart att han kanske är hos mig om 6  månader det låter som länge men egentligen inte men just nu känner jag att det är en evighet innan vi kommer dit.. jag längtar dit. det känns som mitt hjärta blöder när han inte är hos mig..


en sten föll från mina axlar

fick sms från min man för en stund sen och han berättade att han hade fått de sista papprena så han skulle till konsulatet på måndag.. och det kändes som en sten föll från mina axlar

lugn dag

idag blir det en lugn dag... vad som händer riktigt vet jag inte.. ska på massage i allfall sen får man se vad som händer.. har inte så mycket planerat..
jag är rätt trött fast jag tycker att jag sover hela tiden men det där sitter vell psykiskt.. så det är vell därför som jag aldrig känner mig utvilad..

emiliya blev mycket lugnare efter hon skötte magen igår kväll... före det var det mest som harbajs och hon bara skrek.. men sen kom en klump och sen som vanligt så det är så skönt och jag förstod innan att hon hade ont i magen för hon var alldeles hård på magen..

kan inte sova

kan inte sova.. och allt känns jobbigt inte riktig allt men mycket..
igår var jag på ul och var jätte glad när jag gick där ifrån för allt såg bra ut från gången innan som att det var osäkra och sen så fick jag reda på att det var en pojke.. och det var kul för någonstanns hade jag önskat att det var en pojke som att jag har emiliya.. så emiliya ska få en lillebror.. mit bf dag ändrades från 18 februari till 1 mars.. så nu vill jag bara inte gå över 3 dagar för då kommer han på emiliyas 1 års dag.. jag tycker de kan få en varsin födelsedag i allafall..

igår skulle även pappren till aliyar komma fram.. men så blev det naturligtvis inte varför skulle något flyta på som vi vill allt känns jätte jobbigt jag vet inte vad jag ska göra.. det finns i azerbaijan men det delas inte ut för tidigast måndag pga att det har röda dagar pga ramadan firandet deras största stor helg precis som våran jul.. men det känns bara som varför skulle detta hända just nu.. men finns inget jag kan göra tyvärr..

och sen på grädde på mosen så blev man förkyld och ont i huvud och hals igen igår och det känns ju tufft.. varför ska allt hända nu?? ingen har ett svar jag vet.. alla har prövningar i livet och jag har min just nu

tungt idag

idag är det rätt tungt kunde inte prata med aliyar igår för att elavbrott igen och idag kommer vi inte att göra det för han var tvungen att åka ut på landet igen för hans pappas faster har dött*suck* varför ska allt hända nu..

idag har jag och mamma varit och kolla på barnvagnen så nästa månad kommer vi att beställa den och det är jag jätte glad för att det är den vi ska ha den är så fin..



ul bild från 22/9



min gravid mage i vecka 18+3

mvc 11.00

idag ska jag till mvc klockan 11.00 och hoppas jag ska få höra hjärtljuden..
idag är jag lite låg.. för att jag pratade med aliyar igår och det känns som att han är så långt bort jag saknar honom så himla mycket.. jag trodde inte man kunde sakna någon så här mycket.. jag blir tokig.. jag vill att han kommer hem nu.. det känns jätte jobbigt att det ska vbehöva vara så här.. men jag har ju inget val.. det är bara att fortsätta att kämpa.. och man säger att det finns prövning i alla förhållanden och detta är ju i allafall en stor prövning för jag tycker detta är så jobbigt.. jag älskar honom så mycket.. det är tur att man kan prata med han i allafall.. vill bara att han ska komma hem så jag känner mig hel igen just nu känner jag mig halv..

idag ska jag och fixa med alla papper och ringa DHL sen..   

3 veckor

idag är det 3 veckor sen aliyar var tvungen att åka och det känns så hemskt att ingenting har hänt under de här veckorna som har gått.. konsulat och ambassader verkar inte jobba ihjäl sig eller jag vet att det har mycket att göra som att det har många fall på sig men jag vill ju bara att min älskling ska komma hem.. och även andras män som har blivit utvisade på samma sätt.. varför ska man behöva lämna sin familj pga att en lag som bestämms av folk som inte vet vad sunt förnuft är.. och jag vet att det inte är krig i azerbaijan och jag vet att det inte är farligt för honom att vistas där.. men detta handlar inte om vad som är farligt eller inte utan det handlar om hur kunde de bli så här.. och så säger det på migrationsverket att han skulle ha sökt till mig innan han kom till sverige så hade vi inte behövt gå igenom det här nu.. men där säger jag STOPP jag och aliyar har träffats här i sverige så hur skulle han kunna söka till mig innan vi hade träffats någon måtta få det vell vara på detta.. vi har jag träffats här och fastnat tycke för varandra..

pratade med aliyar igår

igår pratade jag emd aliyar i några timmar och det kändes jätte bra att få prata med han efter en vecka.. men papprena har inte kommit*suck* så måndag måste jag gå och fixa ett par nya papper.. och gå och få en notarius stämpel på dem och sen måste jag ringa till DHL så det kommer och hämtar papprena hemma hos mig.. och det tar 2 arbetsdagar för dem att få ner papprena till azerbaijan.. och det känns tufft penga messigt denna stämpel kostar 400kr och DHL 766kr.. och samanlagt vad jag har betalat för alla papper efter detta är nästan 3000kr.. och det är pengar som man har fått trollat fram och det känns jätte tufft men jag klarar det tack vare snälla vänner och föräldrar och styvföräldrar som har kunnat hjälpa till med pengar..
efter jag hade pratat med aliyar blev jag jätte ledsen för jag vill ju inget annat än att han ska vara här med mig och emiliya och det tyckte jag var jätte jobbigt det blev lite för mycket.. och han säger hela tiden vi ses snart.. och jag känner vaddå snart?? det har liksom imorgon gått 3 veckor och känner mig så ensam utan honom vi är så van att han är med oss och nu sitter han på andra sidan jordklotet och jag vet att azerbaijan inte ligger på andra sidan jordklotet men det känns så just nu..

idag ska jag upp till min storebrors lägenhet för att kolla att allt är tomt i vardagsrum, kök och hall efter olyckan med akvariumet och sen på måndag kan vi ringa och säga att allt är klart det kan börja renovera.. sen efter det ska vi på smu-höstmarknad här för att kolla om det är någon man känner igen..

gråter

igår så var det väldigt jobbigt.. grät väldigt mycket saknar aliyar så mycket.. jag sover jätte dåligt och det ända jag vill göra är att sova till aliyar kommer tillbaka men inte ens det lyckas man med..
och denna dag känns inte som att den ska bli bättre.. det känns som jag bara gå runt och får ingenting gjort fast jag skulle behöva jag är glad att jag har min mamma för annars skulle detta aldrig funka..

jag vill att aliyar ska komma tillbaka nu..

tomt

nu är det tomt i min storebrors hall, kök och vardagsrum.. jag trodde först att det bara för fuktskadad i vardagsrum som att det var parketrt och den hade gott sönder.. så parketten sprack men igår var det mötet med hans hyresvärd och det visades att det var fuktskadat både i vardagsrummet, hallen och köket på golven och väggen mellan vardagsrummet och köket men sen så när han var där och kollade så tyckte han lägenheten var så sliten så han får hel rust så han får bo hemma hos mamma under de här veckorna, månaderna det gäller..

igår och idag så har jag grymma foglossningar så jag vet inte vad jag ska göra.. det känns jätte jobbigt men på måndag ska jag till mvc så då får jag höra vad jag ska göra sist sa hon vila och inte bära på min dotter men hur ska jag kunna låta bli det som att jag tar hand om henne jämt som att aliyar är utvisad..

en ny dag

skulle få komma till ul igen men idag men det behövs inte för det har konstaterat att fostret är friskt men ligger efter i tillväxten och det har med min operation och göra så då är jag lugn och det är inget fel på fostret.. men 1 oktober ska jag tillbaka och få ett bf datum för det gick inte att fastställa i måndags..

idag ska jag upp till min storebrors lägenhet för i torsdag så hände en rejäl olycka där.. han har ett akvarium på 110 liter vatten.. och hyllan akvariumet stod på rasade så akvarium for i golv så det var glas splitter över allt och vatten men innan detta upptäcktes så var det vatten över allt och det slutade med att i vardagsrummet så sprack parkett golvet så nu ska hyresvärden hans komma dit och folksam för han har drulle försäkring..

ul igår

igår var jag på ul och det gick sådär.. bebisen lever.. men det är nått som är konstigt.. livmodern är större så att jag skulle ha gott längre men bebisen är mindre så man skulle kunna tro att jag har gott kortare än vad jag har... så nu får jag leva i ovisshet till 1 oktober då jag ska tillbaka.. känner mig lite låg pga detta och sen saknar jag aliyar så mycket.. det skulle ha varit skönt om han hade varit med igår..

mår illa

idag mår jag jätte illa.. men det har vell med graviditeten att göra.. och jag är så nervös för imorgon när jag ska på ultraljud för jag drömde för några nätter sen att barnet var dött i magen.. och sen kom jag på/fick för mig att jag inte har känt några rörelser på en vecka kanske.. så nu är jag nervös att barnet inte lever... men man drömer och får lite dumma tankar under graviditeter och det käns som en extra tuff graviditet pga att aliyar inte är här.. det här 2 graviditeterna har varit jobbiga på olika sätt.. när jag gick emiliya så hade jag så ont hela tiden konstant.. men denna gång är den mer psykisk jobbig som att aliyar var tvungen att åka tillbaka till azerbanijan för nu har kan jag inte dela allt med honom som jag kunde innnan.. jag och han pratar om allt fortfarande nu när vi pratar med varandra men det är inte på samma sätt att ha han här.. och i natt vaknade jg av smärtor i ryggen och i magen.. så jag tog en alvedon och la mig i ett varmt bad och sen kunde jag somna efter det..

idag ska jag ta fram dammsugan och sen ska jag försöka vila lite.. min mamma är här nu som att hon ska vara barnvakt imorgon när jag ska till ultraljudet imorgon.. som att man inte får ta med sig barn..

längtar till jul

idag ska jag in till stan med gänget.. jag ska faktiskt börja kolla på julklappar.. jag har fått en sån längtan till jul att emiliya ska få öppna julklappar och snören och jag längtar

saknar aliyar

igår kom det över mig igen att jag saknar aliyar så himla mycket så jag började gråta igen.. kvällarna är värst för det var då vi umgick så mest.. som att på dagarna jobbade han och efter emiliya hade somnat kunde vi kolla på film, äta gott, prata i flera timmar.. och nu är det så tyst och ensamt..
mådde väldigt dåligt precis innan han och jag blev tillsammans och nu har jag börjat må så dåligt igen jag vill bara att han ska komma hem nu.. han är mitt allt.. hur kan myndigheter för göra så här mot en lycklig familj som har det så bra ihop.. jag fattar inte.. men jag tror inte det är så många som gör det.. för det är rätt många som har blivit drabbade och kommer att bli.. men lagen skulle behöva göras om.. för jag tycker är man garenterad att få ett uppehållhållstillstånd av svenska ambassaden så tycker jag att man ska kunna få det av migrationsverket för det är i slut ändan migrationsverket som är med och fattar beslutet.. först är migrationsverket med och fattar beslutet att han ska utvisas och sen ska de vara med och bestämma om han ska få komma tillbaka det är så sjukt så det finns inte.. det fattar inte hur mycket lidande det blir för en familj.. särskilt så tror jag inte det om våran senaste handläggare som säkert var i min ålder i allafall mellan 22-25 år.. och hon sa själv jag är ogift utan barn.. men självklart fattar hon inte vad jobbigt detta är för oss.. hade jag inte träffat aliyar blir förälskad fått min underbara dotter och blivit gravid på nytt.. så hade jag säkerligen inte fattat vad jag fattar idag.. idag vet jag hur viktig en familj är och det värderar jag högt.. jag kan göra allt för min familj och lite till.. jag skulle kunna plocka ner månen för att få leva med min man och barn för det är så enormt viktiga för mig.. att någon skulle kunna fånga mitt hjärta, min uppmärksamhet, mina känslor osv det trodde jag aldrig skulle ske.. jo jag har haft förhållande tidigare men har aldrig känt mig så närvarande och värdefull som jag gör med aliyar..

nu blev det lång blogg idag.. men det är mina känslor rakt igenom

BCG-sprutan

idag 10.20 ska jag till bvc så att emiliya får BCG-sprutan och jag hatar när det tar sprutor min lilla flicka.. men det måste göras.. och nu har hon fått välling och nu sover hon igen.. efter klockan 12.00 ska jag träffa en jätte bra vän.. och hon är en jätte bra stöd.. jag är visst inte förkyld utan jag är allergisk.. men vad det riktigt är vet jag inte..

imorgon får man främmande igen.. och snart måste man börja tänka på julklappar.. jag vet inte riktigt vad man ska hitta på åt en drygt 10 månaders flicka.. har någon ett förslag så välkommen med förslag..

måste åka hem idag

idag måste jag åka hem från mamma.. jag har feber och dunder förkyld.. så vi får se hur det går men jag måste trotsa dunder förkylningen och febern huvudvärken och hals ontet.. för ska till bvc imorgon emiliya ska får BCG-sprutan.. som det är viktigt att hon får som att aliyar kommer från ett land med mycket TBC och som att bvc bara ger den sprutan vissa ggr om året och skulle aliyar vara smittad av något och kommer hem så är det bra att hon har skydd mot det.. för jag är vaccinerad mot de.. har vaccinerat mig två ggr med BCG som att jag fick den när jag var 6 månader gamal och sen när jag gick första ring... jag fick den när jag var 6 månader pga att min mamma är från finland och det var ett TBC land påstods det -86.. men det låg säkert kvar efter kriget.. sen fick man den när man gick första ring som att jag gick barn och fritid.. då tar alla de som att vi ska ut på praktik och kan stöta på de här sjukdomen som är rätt allvarlig

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0