akuten 8.00
idag ska aliyar till konsulatet igen och sen går papprena iväg till svenska ambassaden i ankaret i turkiet sen är det bara att invänta en tid till intervjuv som jag hoppas kommer snart.. så han får komma hem till mig och emiliya så jag får en vardag..
konsulatet
idag är min man till konsulatet han är där nu.. han skulle dit klockan 9.00 lokaltid och som att det ligger 3 timmar före oss så åkte han dit till klockan 6.00 svensk tid.. och jag går bara och väntar på att han ska skicka sms och säga att alla papper är inne nu och att det inte behövs mer papper men jag vet inte... jag är så orolig fast detta är egentligen inget att vara orolig för som att han bara ska lämna in papprena sen är det bara att vänta tills vi ska få en intervjuv tid till svenska ambassaden i ankaret och hoppas att vi får förtur men det är sådant man aldrig vet.. man får ju förtur om det finns tider till det.. jag vill ha hem honom så fort som de, vi har ett barn ihop och det har inte de, men både jag och olga är gravida..möjligt men jag hoppas av hela mitt hjärta att han kommer vara här till förlossningen.. men jag är samtidigt så rädd att hoppas för är rädd att bli besviken men man kan alltid hoppas..
det gick rätt fort för aliyars kompis han åkte i mars till azerbaijan och var på intervjuv 31 juli och 25 augusti fick han sitt ja.. och hans fru ska snart ha han har varit här nu snart en månad ungefär lite mer än en månad..
jag hoppas det går lika fort för min man.. och vi är gift det var inte
4 veckor
jag känner mig riktigt ensam.. aliyar inte här och jag kan bara prata med honom minimalt fast skulle vilja prata med honom mycket mer.. men han har en hel del att fixa i azerbaijan och sen träffa vänner och släkt och sen kostar det en hel del.. och sen kan han mest vara ute kvälls tid men jag är väldigt trött och ibland mår jag så dåligt så jag klarar inte av att prata med han..
och sen känner jag mig ensam fast jag är hos mamma för det har fullt upp med mina syskon.. som är funktionshindrade så jag känner mig bara ivägen.. så där känner jag mig iväg och hemma känner jag mig så ensam..
förrut när jag mådde dåligt så kunde jag alltid prata med aliyar men nu känner jag att jag inte vill oroa honom.. men han märker på mig han känner mig alldeles för bra..
och sen har jag varit förkyld och haft feber till och från i snart 2 veckor.. och sen har jag fått rinexin för bihållerna.. och sen trodde jag igår att allt började bli bättre men på morgon sidan blev allt värre.. för nu har man magsjukan...
på måndag börjar karusellen rulla
på måndag börjar allt pappren har kommit fram till min man så han ska till konsulatet på måndag och då börjar karusellen rulla efter 4 veckor och det känns underbart.. detta har jag längtat efter och vill att han ska komma hem.. han är min stora trygghet och min livskärlek kan inte klara mig utan honom.. han är det bästa som har hänt.. det känns underbart att han kanske är hos mig om 6 månader det låter som länge men egentligen inte men just nu känner jag att det är en evighet innan vi kommer dit.. jag längtar dit. det känns som mitt hjärta blöder när han inte är hos mig..
en sten föll från mina axlar
lugn dag
jag är rätt trött fast jag tycker att jag sover hela tiden men det där sitter vell psykiskt.. så det är vell därför som jag aldrig känner mig utvilad..
emiliya blev mycket lugnare efter hon skötte magen igår kväll... före det var det mest som harbajs och hon bara skrek.. men sen kom en klump och sen som vanligt så det är så skönt och jag förstod innan att hon hade ont i magen för hon var alldeles hård på magen..
kan inte sova
igår var jag på ul och var jätte glad när jag gick där ifrån för allt såg bra ut från gången innan som att det var osäkra och sen så fick jag reda på att det var en pojke.. och det var kul för någonstanns hade jag önskat att det var en pojke som att jag har emiliya.. så emiliya ska få en lillebror.. mit bf dag ändrades från 18 februari till 1 mars.. så nu vill jag bara inte gå över 3 dagar för då kommer han på emiliyas 1 års dag.. jag tycker de kan få en varsin födelsedag i allafall..
igår skulle även pappren till aliyar komma fram.. men så blev det naturligtvis inte varför skulle något flyta på som vi vill allt känns jätte jobbigt jag vet inte vad jag ska göra.. det finns i azerbaijan men det delas inte ut för tidigast måndag pga att det har röda dagar pga ramadan firandet deras största stor helg precis som våran jul.. men det känns bara som varför skulle detta hända just nu.. men finns inget jag kan göra tyvärr..
och sen på grädde på mosen så blev man förkyld och ont i huvud och hals igen igår och det känns ju tufft.. varför ska allt hända nu?? ingen har ett svar jag vet.. alla har prövningar i livet och jag har min just nu
tungt idag
idag har jag och mamma varit och kolla på barnvagnen så nästa månad kommer vi att beställa den och det är jag jätte glad för att det är den vi ska ha den är så fin..
ul bild från 22/9
min gravid mage i vecka 18+3
mvc 11.00
idag är jag lite låg.. för att jag pratade med aliyar igår och det känns som att han är så långt bort jag saknar honom så himla mycket.. jag trodde inte man kunde sakna någon så här mycket.. jag blir tokig.. jag vill att han kommer hem nu.. det känns jätte jobbigt att det ska vbehöva vara så här.. men jag har ju inget val.. det är bara att fortsätta att kämpa.. och man säger att det finns prövning i alla förhållanden och detta är ju i allafall en stor prövning för jag tycker detta är så jobbigt.. jag älskar honom så mycket.. det är tur att man kan prata med han i allafall.. vill bara att han ska komma hem så jag känner mig hel igen just nu känner jag mig halv..
idag ska jag och fixa med alla papper och ringa DHL sen..
3 veckor
pratade med aliyar igår
efter jag hade pratat med aliyar blev jag jätte ledsen för jag vill ju inget annat än att han ska vara här med mig och emiliya och det tyckte jag var jätte jobbigt det blev lite för mycket.. och han säger hela tiden vi ses snart.. och jag känner vaddå snart?? det har liksom imorgon gått 3 veckor och känner mig så ensam utan honom vi är så van att han är med oss och nu sitter han på andra sidan jordklotet och jag vet att azerbaijan inte ligger på andra sidan jordklotet men det känns så just nu..
idag ska jag upp till min storebrors lägenhet för att kolla att allt är tomt i vardagsrum, kök och hall efter olyckan med akvariumet och sen på måndag kan vi ringa och säga att allt är klart det kan börja renovera.. sen efter det ska vi på smu-höstmarknad här för att kolla om det är någon man känner igen..
gråter
och denna dag känns inte som att den ska bli bättre.. det känns som jag bara gå runt och får ingenting gjort fast jag skulle behöva jag är glad att jag har min mamma för annars skulle detta aldrig funka..
jag vill att aliyar ska komma tillbaka nu..
tomt
igår och idag så har jag grymma foglossningar så jag vet inte vad jag ska göra.. det känns jätte jobbigt men på måndag ska jag till mvc så då får jag höra vad jag ska göra sist sa hon vila och inte bära på min dotter men hur ska jag kunna låta bli det som att jag tar hand om henne jämt som att aliyar är utvisad..
en ny dag
idag ska jag upp till min storebrors lägenhet för i torsdag så hände en rejäl olycka där.. han har ett akvarium på 110 liter vatten.. och hyllan akvariumet stod på rasade så akvarium for i golv så det var glas splitter över allt och vatten men innan detta upptäcktes så var det vatten över allt och det slutade med att i vardagsrummet så sprack parkett golvet så nu ska hyresvärden hans komma dit och folksam för han har drulle försäkring..
ul igår
mår illa
idag ska jag ta fram dammsugan och sen ska jag försöka vila lite.. min mamma är här nu som att hon ska vara barnvakt imorgon när jag ska till ultraljudet imorgon.. som att man inte får ta med sig barn..
längtar till jul
saknar aliyar
mådde väldigt dåligt precis innan han och jag blev tillsammans och nu har jag börjat må så dåligt igen jag vill bara att han ska komma hem nu.. han är mitt allt.. hur kan myndigheter för göra så här mot en lycklig familj som har det så bra ihop.. jag fattar inte.. men jag tror inte det är så många som gör det.. för det är rätt många som har blivit drabbade och kommer att bli.. men lagen skulle behöva göras om.. för jag tycker är man garenterad att få ett uppehållhållstillstånd av svenska ambassaden så tycker jag att man ska kunna få det av migrationsverket för det är i slut ändan migrationsverket som är med och fattar beslutet.. först är migrationsverket med och fattar beslutet att han ska utvisas och sen ska de vara med och bestämma om han ska få komma tillbaka det är så sjukt så det finns inte.. det fattar inte hur mycket lidande det blir för en familj.. särskilt så tror jag inte det om våran senaste handläggare som säkert var i min ålder i allafall mellan 22-25 år.. och hon sa själv jag är ogift utan barn.. men självklart fattar hon inte vad jobbigt detta är för oss.. hade jag inte träffat aliyar blir förälskad fått min underbara dotter och blivit gravid på nytt.. så hade jag säkerligen inte fattat vad jag fattar idag.. idag vet jag hur viktig en familj är och det värderar jag högt.. jag kan göra allt för min familj och lite till.. jag skulle kunna plocka ner månen för att få leva med min man och barn för det är så enormt viktiga för mig.. att någon skulle kunna fånga mitt hjärta, min uppmärksamhet, mina känslor osv det trodde jag aldrig skulle ske.. jo jag har haft förhållande tidigare men har aldrig känt mig så närvarande och värdefull som jag gör med aliyar..
nu blev det lång blogg idag.. men det är mina känslor rakt igenom
BCG-sprutan
imorgon får man främmande igen.. och snart måste man börja tänka på julklappar.. jag vet inte riktigt vad man ska hitta på åt en drygt 10 månaders flicka.. har någon ett förslag så välkommen med förslag..