sthlmfilur

känner mig inte glad jag tycker allt är jobbigt.. varför skulle jag drabbas av njursten som gör så förbannat ont.. varför ska min man bli utvisad.. varför ska det vara så här.. är det ingen som kan svara på detta nej antagligen inte.. men nu är det som det är och jag måste kämpa vidare fast allt känns hopplöst idag.. det ska finnas hjälp att få enligt många m,en det vet inte riktigt vad och det är det som är problemet att ingen vill lägga sig i och därför vet vi inte vad vi kan få hjälp någonstanns.. jag är så trött på det här och nu går tankarna tänk om polisen kommer och hämtar han tänk om det tar flera år innan vi kan leva som en familj igen ska han inte få vara här när nästa barn kommer.. vad kommer att hända.. vad ska vi göra jag vet ingenting..
media tänker inte ta upp det heller som att det finns så många såna här fall.. det känns jätte jobbigt men men.. vi måste försöka lösa det på annat sätt..

jag är gnällig idag men mår bara dåligt... man kan inte vara på topp jämt

grattis melwin jag älskar dig